Jahapp.. då var denna helg snart över också.
Och så är man själv hemma också. Åkte lite tidigare från morbrors födelsedagskalas för att få skjuts hem också. Så föräldrarna kommer väl om några timmar. Så tomt o sitta själv.. Hatar det!

Åhh.. Trivs verkligen inte med singellivet! Känns konstigt på något sett, ingen att dela allt med och ingen att ligga o prata o skratta med på kvällarna i telefon. =(

Så fick man veta att en kille man alltid vetat vem han är dog i en bilolycka inatt. 21år från katrineholm. Hatar sånt.. Och igår vid halv sex tiden på kvällen så körde en bil av vägen utanför mig, så brandbilar, polis o ambulans stod uppradade. Sprang dit med Nellie för att kolla närmare på vad som hänt. Kunde inte sluta tänka "Hoppas det inte är någon jag känner" Fick verkligen en klump i magen.. Det är så verkligt! När som helst kan någon man känner försvinna, eller när som helst kan något hända en själv. Är verkligen glad för det jag fått vara med i hittills i mitt liv, ja det bra o roliga iaf! Vill verkligen leva för dagen.. Men inte så lätt när livet är så stillastående som det kan vara! Minsta lilla blir man verkligen glad för. Fast iof är man ju det hela tiden. Alla man möter eller pratar med tror så mycket om en bara av att kolla på en yttre, önskar att allt det goda dom trodde om en var sant.

Önskar något glädjande o positivt kunde dyka upp nu.. Vill verkligen bli lycklig igen!
Men när man väl känner sig glad o lycklig så blir man lika fort ledsen o deprimerad igen för något. Vill kunna stänga av mina känslor, sluta tänka tillbaka o inte minnas sånt som gör mig ledsen. Vill verkligen bli den personen. Hatar den jag är nu! Känner mig totalt värdelös. Och bara av att skriva det för mig till tårar i ögonen.. Önskar det inte var så men det är de! Vill bara vara glad o lycklig. Vill inte vänta, vill vara det nu! Kan inte ha det såhär. Det är inte såhär jag ska vara. Känner inte igen mig. Men vet väl vad som har förändrat mig innerst inne!
Ska aldrig låta mig bli så sårad och förnedrad o behandlad som skit igen. Vill inte minnas den fredagen! ='(

Kommer nog aldrig låta mig bli så kär igen, eller lita på någon så igen! Fyfan..
Inget kommer bli som förr!
Behöver verkligen komma bort från allt.