Nightnight Sooz

Torsdagskväll och känner mig nöjd med en härlig dag på jobbet.
Imorn är man ledig, men har inte en jävel att umgås med. Så trött jag är på att inte ha mina vänner nära mig. Skulle kunna göra en sån sjuk impulsgrej nu och flytta till en främmande stad bara för att ha åtminstone Virre nära.
Så man kan hitta på saker bara sådär på impuls, som jag gillar de. Nu ska allt vara ett sånt projekt bara för att få umgås. Orkar inte ha det såhär. Plus ha två jobb men sjukt sega dagar att kämpa sig igenom.
Hur länge till kommer jag orka ha det såhär?
Känner hur delar av mig går sönder varje dag. Jag behöver något banbrytande. Fan, man lever bara en gång. Varför ska man behöva må såhär? Jag måste göra något, jag måste ta mig iväg och få njuta av mitt liv.
Okej, man måste ta sig igenom skit för att uppskatta de bra. Men har jag inte haft mina vänner flera mil ifrån mig tillräckligt länge nu? Har jag inte fått känna mig ny o kass för sista gången på ett jobb snart?
Jag vill ta mig vidare nu, har gått sjukt många steg på ett halvår. Nu är det ett nytt halvår och fler steg ska tas.. Men vad vill jag jobba med? Kommer jag bara på vad jag vill göra så är hälften gjort.
Känner att jag behöver Mondaybarkryssen mer nu än någonsin. Allt känns så tungt, vill bara ge upp. Tankarna bara rusar. 4veckor kvar tills man kan stå där o bara njuta på dansgolvet o glömma det seriösa livet. 4VECKOR! Det är en hel evighet för mig nu..

Hur lyckas man ta sig igenom allt när man mår såhär? Ignorera allt hjälper bara för stunden..
Saknad tar mer på mig än vad jag tror. Ska det alltid vara så? Hur länge står man ut att konstant sakna någon?
Ibland går det nästan hela dagar innan man pratar med någon.. Det är inte jag.
Någon att bolla tankar med nu vore inte fel. Men ingen är vaken eftersom det bara är jag som jobbar såna sjuka tider!

Ibland vill man bara ge upp, trots att det inte är så jag gör.
Nä, nu rusar natt-tankarna..
Inte meningen att jag ska sitta vid datorn, jag måste göra något. Jag vill ut i natten, men jag gillar inte kyla. Så detta går inte ihop. Ge mig lite vårkänslor o pirr i magen.
Om man ändå kunde gå ut på en promenad iaf, inlines kommer dröja innan man får åka, men en nattpromenad iaf vore inte fel..
Jag håller tummarna för att våren är här om en vecka*






Dreams



Drömmar skapas för att bli verklighet..





Saknad

Hemma i Sverige igen, men inte riktigt nöjd med helgen!
Festen levde inte alls upp till mina förväntningar. På lite olika nivåer. Men den dög, absolut.
Lägger upp lite bilder när jag fått dom av Jonna.
Skriver lite mer om festen då.

Trött o fortfarande lite sliten. Men kan inte få ur saknaden ur tankarna. Saknaden av personen man kan lita på i vått o torrt och som alltid finns där. Som delar ens intressen o tankar. Den som värderar en lika högt som man värderar den.
Saknaden av en riktigt bra vän!

Man lär sig saker hela tiden. Både dåliga och bra. Speciellt när det kommer till människor, vänner.
Själv har jag upplevt för många dåliga lärdomar om människor på senaste. Det är väl alltid bra att lära sig något. Men att uppleva nya negativa sidor som man ska ta lärdom av är jag inget fan av. Speciellt inte när det leder till något sårande och energikrävande. Jag trodde att sånt skulle upphöra efter gymnasiet. När man troligen börjar umgås med människor som verkligen är såna man klickar med o har mycket gemensamt med.
Men så känns det inte för mig. Är så vriden när det gäller vänner numera. Man blir sviken hela tiden på något sätt.
Egentligen borde man klara sig bättre själv. Som sagt, önskar jag vore känslokall.

Dags att sova.
Tjing




Energitjuv

Hur länge ska man behöva vänta för att få må bra?
Känns som jag kommer få vänta en evighet på denna operation. Har velat gjort den hela mitt liv. Eller iaf sen jag var runt 11-12år och fick veta att det gick att operera det man verkligen mådde dåligt för.
Önskar att den dagen var här nu. Skulle nog vara lyckligaste människan i världen då.

Om ändå det spåkvinnan sagt stämmde. Hon fick mitt liv att se så ljust ut. Hade sånt härligt leende på läpparna efter jag åkte därifrån. Var som att någon läst ens dröm och berättade den för en, att det skulle hända. På riktigt! Wow.. Tänk om sånt gick i uppfyllelse. Såklart tror jag inte att någon ska förutse min framtid. Men tycker det är en mysig tanke iaf när någon ger en så positiva ord om ens framtid.

Just nu vill jag inte titta framåt. Blir för rörigt i mitt huvud. Ändå måste man försöka planera allt så väl. Ett helt halvår framöver. Det är inget jag är sådär jätteförtjust i, då jag vet att inget blir som man planerat.
Och just nu är det många roliga saker jag vill göra på samma gång, men inga pengar. Om man ändå fick göra alla roliga saker nu och betala av dom senare. Sånt vore ju perfekt för min del. Då ingen verkar vilja ge mig ett jobb nu.
Försöker skriva om mitt personliga brev så bäst det går. Men nja, känner inte att jag får till det något vidare. Och sålänge jag inte får till det så kan jag inte söka fler jobb. Usch, sånt jobbigt dilemma.
Så mycket man försöker ta itu med på samma gång så slutar med att man inte gör något till slut, och mår bara dåligt över att man inte gjort något. Känns som att dom flesta av mina dagar ser ut så just nu.

Ska försöka tänka på annat under nästa vecka i Göteborg iaf. Måste jobba på cv´t medans Shellsie är i skolan såklart. Men annars ska jag försöka få lite "semester" från alla mina tankar o "framtids planer".
Allt blir för mycket.

Imorn har jag också planer för hela dagen. Tycker det är jobbigt med planer och utan planer. Hur gör man då?
Men imorn ska jag försöka utträtta lite när det gäller det första jag skrev om.
Och på kvällen ska jag endast lägga tankarna på att ha kul. Då kommer ju Jocke hit från Norrköping. Och jag ska gogodansa på Port26, där det även är "Wet T-shirt" - tema. Kommer nog bli ganska intressant.

Känns som jag egentligen måste avboka massa roliga saker jag planerat pga ekonomin.
Men funkar ju inte det heller, för avbokar jag saker som får mig glad så brister mycket.
Måste verkligen få ihop mitt personliga brev nu och få tag i ett jobb. Känns nästan som att jag kan ta vilket skitjobb som helst nu..


Ne, nu är det nog dags att sova!
Tjing!

My "moments"



Åh, nu är längtan stor!
Jag vill bara ta mig till alla små "moments" som kommer. För varje grej jag gör så har jag alltid ett ögonblick då jag tänker "Oh, detta är underbart". Menar inte då varje dag eller så. Jag menar då vissa speciella händelser jag gör. Som t.ex gogodansar, är på kryss, modellar eller kanske träffar en intressant person. Som t.ex när jag står på dansgolvet på en kryss och en låt kommer som ger mig gåshud, då tänker ju säkert vem som helst i det ögonblicket "Detta är underbart". Då vill man bara frysa tiden och känna den känslan hela tiden.
Just dessa "moments" längtar jag till. För jag vet att jag kommer ha ett inom en snar framtid. Och just mina små "moments" dom lever jag så grymt länge på.
Och på kryssarna får jag dom ganska ofta. Just så man stannar upp någon sekund och tänker hur underbar omgivningen just är och hur bra man mår just den sekunden. <3 Dom är guld värda!

Får även träffa en person jag faktist längtat på att få träffa på kryssen också. Så det ger ju allt en extra gnista.
Gillar att träffa nytt folk och lära känna folk. Det gör man alltid på dessa kryssar & fester. Jag har alltid sagt att man lär känna minst 2 nya personer på varje kryss. Som man fortsätter prata relativt regelbundet med och det är ju alltid kul.
Men just denna person har jag ju inte träffat på någon fest än, utan bara lärt känna genom nätet o musiken på ett sett, så det är ju lite extra spännande och se hur personen är i verkliga livet också. Mm, sånt gillar jag. Det är lite spännande sådär.

Sydde nästan klart min outfit nu ikväll också. Efter att jag fått i mig lite efterlängtad thaimat som satt där den skulle ^^,
Vart riktigt nöjd med min insats, kände att det var på tiden som jag fick stå framför spegeln med något på mig som jag nästan helt gjort själv och ha ett leende på läpparna. Och med nästan så menar jag att jag sytt om ett plagg som jag köpt i butik efter att jag såg i huvudet vad jag kunde göra den till.. =) Har blivit lite seg med att sy outfits helt själv numera. Det tar så enormt mycket på energin så jag känner att jag orkar inte. Men jag designar fortfarande.
Så efter någon timmes jobb vid symaskinen så slutade det med att jag ändå vart missnöjd med en del så jag får fixa till det imorn istället. Orkar inte mer idag, känner att huvudvärken är på g.
Men vill verkligen få det klart tills imornkväll. Vill nog nämligen ha det imornkväll när jag ska upp på högtalaren o gogodansa.. Känner att det är trots allt en vanlig utekväll så vill inte ha för extrema kläder. Men detta blir en bra blandning på extremt o fest. Jag ska ju trots allt gogodansa så jag måste ju ha något som syns ändå =)
Sen är jag ju även Suzzi och jag tar inte på mig för tråkiga kläder, speciellt inte när jag festar. Man vill ju klä upp sig lite iaf så man känner att det är fest o man kan klä sig i kläder man verkligen gillar ^^, Eller hur man nu ska kunna förklara min klädsmak o klädval?!

Vart endel om kryssen som är nästa vecka, men ah.. Uppdaterar igen imorn! (Hoppas jag!)


Vill ni läsa mer om dessa kryssar jag ofta skriver om så kan ni göra det på www.mondaybar.com




Tjing!

Night thoughts


Varför känns det som att dom flesta blir smartare & roligare på nätterna? ^^,
Älskar att sitta uppe på nätterna, jag är en nattmänniska. Och det finns ju inget bättre sätt att avsluta en dag på än att prata med en härlig människa som ger en ett leende på läpparna och lite tankar att bolla med medans man försöker somna..
Just nu har jag en sån där känsla i kroppen att det mesta känns ganska bra nu faktist, och att allt kommer ordna sig. Hoppas att den varar ettag. Allt går så mycket bättre då!

I helgen kommer Anton till Katrineholm och hälsar på. Känns otroligt bra! Har verkligen saknat min lilla biatch och alla kvällspromenader så man fick verkligen vara sig själv med någon som förstår en så väl. =) Det betyder otroligt mycket.
Så denna helgen kommer bli något extra.
Sen kommer Guzzy på söndag och förhoppningsvis stannar till på onsdag. ^^, Hihi! Då blir det "tjejfnitter o pjamasmys" för hela slanten.
Äntligen ska jag få träffa iaf 3 av mina bästa vänner inom en vecka, för sen på fredagen åker jag till Malin och firar henne med middag osv. <3 Ooh, vilken härlig vecka det ska bli..

Och i måndags vart det lite ändrade planer med en kommande fest i Norrköping också, vid namn Vaffanculo. Det är mer av en Hardcore fest så jag hoppas jag inte går på samma nit som med Hård jävla kärna. Men enligt en nära vän som är med och arrangerar allt så ska det vara mycket bättre kvalité på denna fest.
Hade inte tänkt att gå från början, men Annie hade en biljett över och ville ha med mig, så det är klart jag ställer upp. =) Var ju inte speciellt svår övertalad heller direkt. Så det kommer nog bli ganska skoj ändå, mycket festvänner som kommer dit. Var otroligt längesen jag träffade alla också, har ju fått avstått från många fester nu det senaste halvåret medtanke på ekonomin.
Men har ju sökt massor jobb nu så något borde höra av sig tycker man. Känns som jag kan ta vilket skitjobb som helst nu. =( Men vill ju helst inte ha något skitjobb som timanställd heller, det ger mig inte det bästa självförtroendet och det är lätt att man halkar ner i depression då har jag märkt.
Har ju aldrig känt mig så jättebra på jobben jag haft. Har ju inte jobbat med jobben förut eller någon längre tid så det är ju förstårligt att man inte kan lika bra som alla andra som jobbat med det i flera år. Men ändå, någon gång borde jag väl få känna mig bra på något? Ända gången det hänt hittills har varit på Flirtfashion, ja förutom när kunder frågade om strl fanns och om vi hade vissa grejer, men annars gick det väldigt bra. Så jag hoppas jag får ett klädbutiksjobb igen.

Usch, känns som man för det mesta av all tid på vardagarna bara går runt och tänker på bekymmer.
Hatar mitt liv på det viset och hatar vardagar, enda som förgyller tillvaron nu är längtan till kommande helg, och kommande fest osv. Och vill inte leva så!
Jag vill ha en rätsida på mitt liv, nu..
Och finns ju inget mer som stör en så mycket som när man inte kan göra något åt saken heller, ellerhur?
Jag vet vad mina mål är, men hur ska jag nå dom när allt står stilla? Allt känns så otroligt tungt när man är arbetslös. =/
Och det tar ju ut sig på flera ställen. Svårt att hålla humöret uppe en vardag.
Men fick lite tips nyss av en trevlig människa. Så ska försöka fixa dom så kanske vardagarna blir lite ljusare.
Det var att lägga upp ett slags schema, som t.ex.
Städmåndag, Lästisdag, Uteonsdag, Planeringstorsdag, Mysfredag.. osv. Sen kan man ju variera dom som man vill vecka efter vecka och hitta på nya dagar. Tycker det var en kanonidé. =) så det ska jag nog börja planlägga imorn.
Lite komiskt att det var torsdag imorn också ;D

Pratade även en hel del om killar, relationer o personlighet med denna människa som var väldigt vettig. Gillar såna konversationer. =)
Och känns som jag lärde mig ännu lite nya saker idag. Känns verkligen som jag upprätthåller saken med att "lära sig minst sak om dagen", ska nog börja skriva ner alla saker jag lär mig. Ganska rolig grej att se tillbaka som.
Likadant med drömmar, som jag konstant har varje natt.. Ska börja skriva ner dom! För det är ju bara vissa man svagt kommer ihåg några dagar senare om man ens kommer ihåg dom alls efter att man grubblat igenom dom morgonen därpå. =)

Usch, så mycket jag lovat mig själv att hålla koll på men som jag inte lyckas hålla. Måste ta tag i det nu känner jag! Har ju inte ens lyckats hålla mitt nyårslöfte, trots att det inte handlade om att hålla koll på vad jag äter eller såna saker.
Jag lovade mig själv att hålla koll på vad jag lägger mina pengar på, men icke det inte. Men ska börja när nästa inkomst kommer. Men jag kan inte lova! =/ Men jag ska försöka..


Men nu är det väl dags att sova tror jag. Ska försöka att ta mig ur sängen innan kl tolv imorn. Önska mig lycka till! ;D

Tjing!

Depression - Olöst ilska?


Varför ska kärlek vara lika gott som ont?
Jag tycker kärlek ska vara något ömsesidigt och vackert. Men nu förknippar jag det bara med tårar, frågor och funderingar.
Gillar inte den synen jag fått. Men när man ser alla omkring sig som får sina hjärtan krossade och inte har en chans att få dom hela igen, på vem vet hur länge, så är man väldigt glad som är singel.
För den känslan känner man ju igen, allt för väl. Så kärlek är något man ska passa sig för har jag lärt mig.
Men hur ska man försöka få en totalt hjärtekrossad vän att må bra?
Som vän säger man lätt - "Men tänk inte på honom/henne", "Hör inte av dig, låt han/hon höra av sig", "Försök hålla dig underhållen". Osv.

När man själv vet, att vid det läget så tänker bara ens vän på personen som krossat hans/hennes hjärta.
Och när man blivit dumpad så går ju självklart tankarna till "Vad gjorde jag fel?", "Hur skulle jag reagerat?", "Jag kanske skulle gjort så istället", och ja ni förstår vad jag menar. Alla tänker ju så?!
Sen börjar man smsa och be om ursäkt, i minsta hopp om att personen man älskar ska svara och vilja ge det ett försök till.
Men så händer det ju väldigt sällan.

Så hur gör man som vän för att lättast få en så krossad och deprimerad vän att må bra igen?
För han/hon hoppas ju på att få tillbaka sin pojk-/flickvän igen in i det sista.
Såklart vill man hitta på saker med vännen, som får han/hon att må bra igen - det är ju självklart!
Man försöker få den på andra tankar, fokusera på sig själv, andra tjejer/killar kanske, skaffa sig en kk?
Hindra han/hon från att smsa exet.
- Vad finns mer?

Det är ju verkligen inte lätt sånthär, både att vara den som blir dumpad och vara vännen till den personen. För man vill ju verkligen hjälpa såklart.
Men jag tror det är något en dumpad måste bearbeta själv egentligen. Man kan nog bara visa att man finns där som stöd om han/hon vill prata eller hitta på något. Endast tiden läker såren. Och man växer så enormt som person av något sånt här. Nu kan man bara bygga sig uppåt..

När jag själv gick igenom ett uppbrott så gick jag ner i en enorm depression. Ställde själv dessa frågor till mig själv. Och skulle verkligen behövt en vän vid min sida dygnet runt.
Men det enda jag hade var musik och internetvänner, det tog mig vidare sakta men säkert.
Och såklart så gjorde jag saker jag mådde bra av, som dansa, resa till andra städer för att gå på fester o träffa vänner, promenixa o rensa tankarna. Och ja, tiden läker alla sår säger jag.
Och själv tycker jag också att om man t.ex var tillsammans i 1år så tar det ½år att komma över personen. Såklart varierar det från person till person. Men när det tagit slut och man nått botten så kan man ju inte ta sig någon annanstans än uppåt?!
Såklart är alla förhållanden olika, det jag var i var inte det bästa insåg jag tids nog.
Men allt händer av en anledning, även ett bra förhållande kan ta slut, då var det inte ömsesidigt. Och då är det väl lite lättare att tänka så? För då var inte det den rätta och man kan gå vidare o till slut hitta den rätta. Eller?



Det var dagens tankeställare för min del iaf =)
Tjing!
 




Depression - Olöst ilska?





Spöktankar




Nu är det tungt.. Väldigt tungt!
Vill verkligen inte falla tillbaka igen så måste hålla mig på andra tankar.
Usch, känner mig sårad! Men för vad egentligen? Borde egentligen inte känna såhär. Känns lite som självplågeri emellanåt.
Men snart är det över, förhoppningsvis! Har som tur är Malin som kommer till undersättning nästa helg. Kommer bli grymt underbart!
Dricka vin, äta gott, festa o bara tänka på annat än känslor o bekymmer! Längtar redan.. Sån perfekt helg det kommer bli. Behöver verkligen det.

Varför blir allt värre på kvällarna? Hatar det verkligen.. Tänker så mycket mer på saker då.
Tror jag gör många fel just nu. Men måste låta dom ske.. Vill ju det! Men vet själv att det inte är så bra.
Vet hur jag borde tänka.. Men beroende på min bakgrund så tänker jag ju såklart helt fel. Hatar det och försöker ju dagligen ändra på det. Går sakta men framåt iaf.. Önskar jag kunde göra något för att det gick fortare. Enda sättet är väl bara att ta avstånd helt från allt som har med känslor o killar o göra.
Känner bara för att flippa ur totalt ettag. Ni förstår säkert inte. Men mja, köpa boxningssäck, riva sönder några kuddar och dansa till kroppen inte orkar mer.. Förstår ni bättre?
Jo, den känslan har jag just nu.
Skulle vilja se in i framtiden, bara en snabbis. Skulle bli så mycket lättare att göra nästa drag då.
Men antar att ödet får vägleda mig.
Alltid allt på samma gång. Kan inte saker o ting komma i omgångar så det blir lite lättare att hålla koll på alla tankar?
Ne, om man ändå kunde vara kille, bara koppla bort känslor, tankar och medkänsla så vore det ju mycket lättare, allt egentligen. Vore ju egentligen helt underbart!
Men det löser sig väl också till slut. Man förändras ju ständigt till det bättre, eller?
Ibland börjar man ju undra..
Eh, säkert bara mina konstiga tankar som spökar.

Känns som jag skriver lite i gåtor för er nu.. Får hoppas att ni förstår en aning iaf! Vill inte avslöja för mycket när det gäller såna här tankar.


Idag fick mina ålande älsklingar mat iaf. Känns otroligt skönt att få bort det från det dåliga samvetet. Riktigt hungriga var dom också, tog mössen direkt när jag släppte dom. Ojoj! Mätta o belåtna är dom nog, eller ah mätta vet jag inte.. Går alltid att få i dom mer så får väl slänga in ett par stycken till om en vecka tippar jag på.
Lyckades även hitta dom billigt. Tack och lov för reptilföreningen. =)
Så imorn blir det fullt upp med att göra rent hos dom xP Och även göra massa andra saker såklart.
Som att designa upp kläderna till MondayBar SpringBreak Cruise. Har äntligen fått ett litet hum om hur jag vill ha dom så imorn blir de skissa av. Och även kolla tyger så allt går som jag vill. Vilket det aldrig gör så bara att börja med det redan nu. Är ju trots allt 1½ månad kvar. Men denna gång har jag gett mig fan på att jag ska vara iordning gjord och med outfitsen klar någon vecka innan iaf när jag kliver på båten så man har blivit sådär lagom på g redan ^^,
Har en känsla av att den här kryssen kommer bli riktigt bra! Hoppas den känslan stämmer..


Tjing!

Somehow

Ännu en ångestdag förbi..
Jag hatar verkligen att ha mycket i huvudet. Känner mig stressad inombords hela tiden.
Sök jobb, skaffa pengar, sy kläder, åka hit o dit, saknad, fester, ensamhet osvosv.. När tar det slut? När får man bara luta sig tillbaka och bara njuta av nutiden? Vill bara få allt avklarat. Har ingen ork för någonting längre!
Måste göra något för att sluta känna såhär.. Men vad? =/ Vill bara försvinna!
Blir alltid lika deprimerad när jag kommer hem och bara sitter still. Vill ha ett jobb och vill flytta, nu.
Ska försöka söka några jobb i Norrköping imorn iaf. Men bästa är ju att åka dit och visa sig, så får försöka ta mig tid att åka dit snart också. Men det kostar ju, så det bästa vore att kunna tajma in en fotosession då också, träffa Lina och ja allt annat som finns i Nrkp. Så det finns en följd på allt. Och alltid är det pengarna som ligger bakom allt som inte går att göra. Varför ska det vara så?
Men ställer jag in någon fest o sparar lite pengar på det, så sjunker humöret o den positiva känslan så det kan jag inte göra heller. Allt känns som omöjliga utmaningar. Men på något sätt löser man väl det också.

Imorn blir det iaf en promenix ner på stan har jag bestämt mig för. Bara för att jag har körkort så tänker jag inte bli som alla andra och ta bilen överallt. Behöver all motion jag kan få, dels för att jag känner mig så sjukt otränad så jag mår dåligt och dels för att jag känner mig så seg o trött mycket nu på vintern. Så lika bra att göra något åt det. Så imorn ska jag söka några "tillsvidare jobb" i katrineskitholm och även lite annat. Hoppas man får med sig någon bara så man får lite sällskap, så sjukt segt att bara gå själv med musiken i öronen. Roligare att prata av sig ju.. Så det är bara försöka få tag i någon härlig människa i Kholm, hur svårt det än låter så måste det ju finnas någon som har lika lite till liv som jag? ^^,
Måste även ta tag i mitt såkallade nyårslöfte med att skriva upp vart mina pengar tar vägen, så det får jag väl också försöka lösa imorn.
Ska försöka vända allt negativt till positivt! Hoppas bara jag vaknar på rätt sida o utvilad imorn så jag känner likadant då och kan ta tag i det. Förhoppningsvis är ingen av föräldrarna lediga så dom inte tar min energi det första dom gör med att tjata om något.
På mornar ska man bara vara själv, iaf om man heter Suzzi, då blir allt bäst. Man kan se hur risig ut som helst, gå runt naken ifred o leta passande kläder för dagen, äta frukost i lugn o ro och kolla på en bra serie. Så borde alla mornar vara! Gärna sol också och musik när jag vaknar, men.. man kan ju inte få allt ;D Får då kan jag dra på med en hel del mer.
Nu skulle verkligen en bra dag sitta fint. Men dom kommer så sällan så antar att jag kommer få vänta ett bra tag till på den. =/ Inte allt för länge hoppas jag..

---------------
Grattis till Dennis som blev 23år idag!
Puss till dig!
@->--
-------------



Vet inte vad jag mer ska skriva.. Får ont i huvudet av allt tänkande! =(
Tjing

Do not get surprised!


Vad är det för fel på mig?
Det måste ju vara något fel eftersom jag konstant blir sviken på något sätt. Och dessto närmre dom står mig dessto mer känns det. Men det slutar aldrig hända. Det måste ju vara mig det beror på, så vad är felet?
Antar att man inte är lika högt uppsatt hos dom som dom är, eller ah var, hos mig.
Jag skulle aldrig svika en vän. Aldrig för en fest, skjuts, en kille, ingenting. Inget kommer före en vän. Speciellt inte en av mina närmsta vänner. Sånt finns inte hos mig. Trodde inte det fanns hos dom heller.
Jag hatar att ha fel, att göra fel.. Jag går och gräver ner mig för sånt, får dåligt samvete och tänker på det länge efteråt. Men när jag gör det tar jag lärdom av det och kommer till stor säkerhet att inte göra om det. Jag ser mig själv som en bra och pålitlig vän. Trodde att mina vänner var domsamma.
Man slutar aldrig förvånas!

Är så trött på att bli behandlad illa. Men ändå lägger man det tillbaka på sig själv. Eftersom det händer mig så ofta. Känner mig så sjukt dum. Vad gör jag för att det ska hända mig?
Borde det inte vara dags för lite bra saker nu?

Jo, det är svårt att leva i nuet! Speciellt när det bara kommer massa negativa saker som trycker ner en.. Det enda man har att dra sig upp med är ju drömmarna om en bättre framtid.
Jag vill inte leva i nuet, ta mig framåt! Ta mig till den lyckliga tiden, för den kommer väl?
Man tycker ju att jag borde gjort mig förtjänt av den efter 1½ år av det mörka.

Orkar inte tänka på allt skit mer.. Vill bara slänga bort allt och fokusera på det bra.
Men vad för bra saker är det som kommer förutom alla hardstylefester?
Onda cirkeln! Borde den inte brytas snart?
Jag vet ju vad jag vill, men hur ska jag nå dit och lyckas bryta cirkeln?


Tillbaka till nuet då..
Idag blev min kära mor 50år. Tror inte hon riktigt fått in det själv. Hon är så stressad över att få allt perfekt. Så ska göra mitt bästa imorn för att hjälpa henne med allt. Så hon kan sätta sig ner med ett glas vin o se sig omkring, och njuta av sin dag 2 imorn. För det är ju imorn själva festen är. Idag var det bara familjen som firade henne, ja minus min syster som kommer hit från Sthlm imorn.
Så det vart smörgåstårta idag.. Mums! ^^, Lagom onyttigt, jag vet.. Men jag var faktist ute och gick långpromenix med Emil idag. Ganska skönt till en början, men efter en stund kände jag inte fingrarna längre. Men hård som jag är så gick jag vidare ;D Och Emil sov i vagnen bland alla filtar.. Om man ändå fick vara bebis för en dag. Skulle ju vara så underbart!
Kändes ganska konstigt att gå med en vagn, inte dåligt konstigt alltså.. Men ovanligt! =) Men skönt att slippa gå själv iaf..


Saknaden är stor nu..
Vill till Sthlm, saknar Dennis & Guzzy mycket!
Längtar och längtar inte till den 30 o 31a. Får ju träffa Malin då, dansa o glömma omvärlden till hardstyle, men då flyttar Dennis också. =/
Tänker konstant på Shellsie. Tjejen som får mig att le bara av tanken av hennes bus.
Usch, jobbiga känslor o tankar. Varför kan man inte vara känslokall och blåst? Då blir man inte sårad och man tänker inte så mycket.. Vilken lättnad det hade varit!
Hoppas alla dessa dagar i denna mörka o kalla period på året går fort. Så våren kommer och man blir lite glad. Då blir man ju 20 också. Dagen man drömt om sen man var 12. ^^,
Förhoppningsvis kan man ju samla alla ens bra vänner på poolparty då och fira mina 20år. =)
20år och redan hunnit gått igenom så mycket. Vet inte om det känns bra eller dåligt. Antar att det har sina positiva o negativa sidor..

@->--

Aja, nu får det vara nog med skrivandet. Var skönt att få ur sig några tankar o funderingar iaf.
Svara gärna på frågorna, om ni kan svaren. För det gör inte jag!
Tjing!











Wonders

Ooh.. Varför blir man så lätt nerdragen i det svarta?
Vill ju bara kunna le och känna att allt känns riktigt bra nu. Men den känslan får jag aldrig numera!
Ska sluta släppa människor in. Det slutar ändå aldrig bra. Man blir alltid sviken eller sårad på något sett, ellerhur?
Känslor får vänta, ska verkligen försöka att inte ta åt mig av vad personer säger. För det är väl ändå bara sånt dom säger till allt o alla. Verkar iaf inte bättre!..
Bästa vore ju om man kunde bli sån där känslokall jävel. En sån person som inte tar åt sig av skit, aldrig faller för någon, bryr sig inte om dom sårar någon, släpper aldrig någon för nära och bara kör sitt race. - Men då skulle jag inte vara Suzzi längre.. 
Men då skulle man aldrig få den där jobbiga känslan i bröstet heller. Så jag önskar jag kunde köra det racet ettag iaf. Men skuldkänslorna kommer jag aldrig lyckas förtrycka.

Jag älskar rock, det gör jag verkligen. Men konstigt nog så lyssnar jag nästan bara på det när jag har mycket i huvudet, mår dåligt och vill bara vara för mig själv.
Lyssnar på Three doors down - kryptonite för tillfället. Jo, man har ju endel minnen till den.. Men det är ju sån här musik som når en bäst i dessa lägen.

En stor del till denna låga nivå är väl mycket den dåliga nyheten jag fick av min mor igårkväll över telefon.
Har eller ah, numera ska man kanske säga att jag hade fem ormar där hemma. Två regnbågsboer och tre majsormar. Och numera har jag nog bara fyra. Zeltor, min lilla vita älskling, är kanske inte kvar i livet. Och med kanske så är det att han har legat still i några dagar nu och rör sig inte när min rädda mor petar till honom.
Så frågar hon om dom ska gräva ner honom eller om dom ska vänta tills jag kommer hem. Och fan, kunde knappt hålla tårarna inne. Hur kan jag låta honom dö?
Önskar jag kunde vara hemma nu, men vill inte se honom så.. Önskar så mycket att hon har fel. Dom betyder mer än jag trodde för mig. Har tagit dom förgivna. Ångrar det så enormt mycket nu. Men det ändrar ju ingenting.
Kan inte göra annat än vänta tills jag kommer hem och se det med egna ögon om han är borta!..
Kommer nog vara det värsta hittills. Trodde aldrig den dagen skulle komma, iaf inte så snart.

Lördag nu och snart börjar jag jobba igen. Känns bra att underhålla sig lite när man är på dessa låga nivåer. Älskar verkligen mitt jobb. Önskar jag kunde få ha det på fastanställning. Men inget vara för evigt.
Ska vara ledig på söndag iaf, då blir det att shoppa julklappar i sista sekunden, som säkert resten av Sthlms befolkning också ska. =/ Alltid så dålig tajming. Nu vill man ju bara ha allt klart så man kan luta sig tillbaka och njuta av julstämningen med glögg i handen. Men så duktig är jag aldrig att jag planerar allt så väl.
Ska snart upp, men kan verkligen inte sova. Snart kommer även Dennis hem, skitsent! Så man måste väl sova snart iaf. Annars orkar man inte med morgondagens överaskningar. Kan ju hoppas att det är några bra.
Mådde iaf lite bättre igår. Guzzy drog iväg mig till en bowling hall här i Sthlm, där dom dessutom hade discobowling. Hade riktigt skoj, förutom att jag förlorade med 100poäng. Men sånt ska man ju inte påpeka så väl ^^,
Får skylla på att alkoholen förstörde mitt sikte och att våran bana inte fungera som den skulle. För det gjorde den faktist inte. Gick sönder två gånger, och nej det var inte mitt fel. ^^, Tack o lov!
Längesen man gjorde såna roliga saker. Som att dra iväg o bowla t.ex, minns inte ens sist jag gjorde det. Men sjukt kul. Borde man göra oftare, dra o bowla med vänner och dricka lite gott under tiden. Ja, även fast det går sämre för vissa o bättre för andra.. =)

Ne, nu är det nog dags att dejta kudden, iaf ge det ett försök igen. Ska ju snart upp igen som sagt. Börjar tolv, tidigt för min del. Har börjat tre dom andra dagarna så nu måste man upp vid elva så.. Känner också att jag börjar bli sjuk och då är väl det bästa att vila? Vill ju inte vara sjuk till julafton o nyår.


Tjingtjing!

Hopes



Usch.. Vet inte vad jag ska skriva längre. Känner mig helt tom!
Förstår inte hur man kan göra så fel utan att veta det själv?
Hatar att jag känner såhär.
Åh.. Jag behöver verkligen komma bort. Behöver ha kul o träffa en bra kille, var finns han?
Kärlek har en stor plats i allas liv. Och jag saknar den så mycket i mitt.. =(

Önskar jag var någon annan..
.



Är så jävla förvirrad.
Hur kan man döma någon så? Hur kan man gå från en person till en så hemsk?
Fan, förstår ingenting. Hatar att det ska vara såhär.
Hm.. Så mycket blandade känslor.
Känns lite bättre när man vet att han tror att man är någon man inte är iaf, har han fått en så dålig bild av mig så är det bara hans egna fel som inte vill lyssna o försöka förstå hur det egentligen ligger till. Mer kan jag inte göra..
Allt jag gör är fel så! Screw this..
Nu vet man ju iaf vad han egentligen var för kille..


Aja, kan väl bara bli bättre nu.
Fan, jag saknar min syster. Hade jag inte haft tid hos spåkvinnan på lördag hade jag nog åkt till henne redan imorn. Saknar mina vänner i sthlm, vill söka alla jobben jag vill ha där o jag vill nog träffa en person där.
En person som brytt sig otroligt mycket o blivit en annan människa dom senaste veckorna, blivit en person som .. som jag kan ha i mitt liv. Det betyder mycket =) Är glad för det.
Fan att saker ska dyka upp precis nu, som spåkvinnan, ok jag vill dit men fan nu vill jag bara bort. Behöver komma på andra tankar.

Ååh.. Nu kan det väl inte bli jobbigare o mer förvirrande i mitt liv? Eller?
Inget blir någonsin som jag vill eller tänkt.
Känner mig så jävla instängd, kvävd o bunden hela tiden o överallt.
Önskar det fanns någon som förstod, som man kunde prata med. Men tror inte den personen finns längre.
Har nog förlorat hoppet om det mesta nu.
Meeen.. Vet ju vad framtiden har att bjuda på så gäller bara att härda ut. ^^,
Synd bara att nuet är som det är, men jag lär mig av mina misstag o detta lär man ju inte göra om.
Fyfan vilken sits man är i nu, ne fyfan aldrig igen! =P
Jaja, har sjuuukt ont i magen nu så är väl dags o sova o hoppas på någon härlig överaskning imorn..


TjingTjing!


@->---
Förresten, för er som inte riktigt förstått saker o ting, håll fördomar o förutfattade meningar för er själva, ha ett öppet sinne o försök sätt er in i andras läge. Saker o ting är för det mesta inte som man tror, men gå på er magkänsla, lyssna på ditt förnuft o följ ditt hjärta. 

Autumn




"I´m your friend!"
"You? You don´t counts like a friend anymore, because if you were my friend you would know what Im going thrue right now. And you don´t know a shit about that!"

.. det stämmer nog!
Jobbigt att behöva inse sånt, men så är det ju. Dom som är ens riktigt vänner ska finnas vid ens sida i alla lägen! Och det är i såna här lägen man behöver dom som mest.
Är glad för dom jag har vid min sida nu! =) Betyder så otroligt mycket. Tack! @->--

Men jag hatar läget med det mesta nu!
Speciellt med en viss person. Tystnad säger ganska mycket! Sjukt jobbigt att ha det såhär.
Men antar att det bara är att försöka gå vidare, än en gång och försöka tänka positivt. Jag har ju gjort vad jag kan nu..
Det är jävligt svårt att vara positiv i såna här lägen.



Fan.. jag vill ha det som i drömmen! Jag vill ha romantiken o den perfekta kärleken.
När kommer det hända mig?
Det är kanske inte dags för mig att hitta kärleken än, att hitta min själsfrände som "totally gets me" ^^,
Men man ska aldrig leta efter kärleken, den kommer till en, eller?
Så svårt att hitta någon som tänker som mig o förstår mig. Är jag verkligen så annorlunda?
Eller har jag bara för mycket krav?
Det är väl inte för mycket krav att känna att den man ska kunna lita på till 100% ska även tänka som en själv?


Onsdag, 8oktober nu och höst.
En otroligt mysig period på året. Träden i alén ändrar färg och löven ligger som en tjock matta över vägen. Kvällarna blir mörkare o dimman lägger sig som en magisk atmosfär. Jättevackert!
Älskar dessa långa kvällspromenader på hösten.















I just miss you, so much!
How am I supposed to open my heart when it everythime gets broken?



I miss it! <3

Gäsp!..
Nej tyvärr inte. Har verkligen vänt på dygnet alltså ^^, Badgirl!
Inte bra det här alltså. menmen. Ligger o lyssnar på pink - so what. Blir så glad av den! Helt sjukt. Jag vill bara ställa mig o rocka loss när jag hör den. ^^,

Saknar alla min nära i mitt liv!
*Saknar min syster, vi har alltid något att prata om. Vi kan prata om vad som helst. Funderar på att åka till henne i helgen. Behöver prata av mig och hitta på något roligt. <3
*Saknar Shellsie, min bästa kompis i Götet. Du får mig att skratta så lätt och du ger mig ljus i dom mörkaste tiderna. Längtar tills du är 18 och vi drar ut på roadtrip ihop. <3
*Saknar Laxen, bästa gamla klasskompisen. Han var personen jag klev upp ur sängen för varje skoldag. Han förstår mig verkligen! Räcker med att kolla varandra i ögonen så förstår vi varandra, älskar det! Jag är verkligen mitt bästa spralliga jag med dig! <3
*Saknar Malin, tjejen jag nyligen lärt känna! Så mycket gemensamt och förstår varandra så lätt. Ser fram emot alla planer vi har framöver ihop. Längtar verkligen! Och Ibiza ihop också förhoppningsvis, Hell yeah!
*Saknar allt som gör mig lycklig! Och mitt gamla jag.. Men med blickarna framåt så tror jag allt blir bra igen.

Mamma frågade mig tidigare idag något som jag aldrig trodde skulle komma ur hennes mun ^^, Hon undra om jag vill gå till en tarotkvinna, sån där som, spår ens framtid med kort! Och det vill jag ju absolut.. Asballt ju! Hoppas verkligen på lyckan framöver.
Men kändes verkligen positivt på kursen imorse, tror det är det som förgyllt min dag idag. Vi satt o prata om hur vi är som personer, förklarade vad olika ord betyder. Och jag kom underfun med att jag är faktist en väldigt bra person.
Har bara låtit många trycka ner mig så mycket så har glömt bort allt som är bra med mig.
Kändes väldigt bra att komma på dom bra sidorna iaf. Låter kanske väldigt dumt! Jag vet..
Men jag är väldigt enkel att göra glad o ledsen just nu. Eller ah, glad är väl alltid lätt när det gäller mig. ^^,  Ska verkligen satsa på att göra mig glad framöver. ^^,

Eh! Allt kommer bli bra till slut! (K)


I want to know you, better than I know myself! <3
I wish..





Hate/Love, its so close!



Känner mig så dum!
Hur kunde jag tro att någon skulle gilla mig och inte svika mig?
Önskar jag kunde vara lika känslokall. Fan önskar man kunde ta något så man slapp detta lidande. När man inte kunde tro att det kunde bli sämre så känner mig sig totalt jävla lurad.
Känner både hat o kärlek på samma gång.
Fyfan va elak, det man minst tror om en människa visar det sig sedan vara fyfan va dum jag känner mig.
Och alla dessa missförstånd, antar att man bara vill missförstå mig, bara för att jävlas så man kan hata mig o tro att jag är personen jag inte är. fyfan vad jag hatar det här!

Längtar tills personen jag trodde han var dyker upp!

Usch, så jävla trött på det här. Så jävla trött på att bli sårad, när ska jag lära mig?
Killar kan dra åt helvete, allihop. Dom är likadana allihop!
Ska aldrig mer låta mig luras. Skiter fan i kräken nu.
Och jag ska aldrig mer öppna mig, för det är ju garanterat ett misstag.

Dessa svidande tårar ska aldrig mer rinna ner för min kind igen!

När man väl förklarar sig, om hur jobbigt man har det nu o berättar varför man känner sig jobbig så tror man att personen man trodde man fått ganska bra grepp om ska förstå o rycka upp en, för man vet hur man själv skulle göra! Så får man det motsatta beteendet man inte väntat sig av den personen. Man ser en människa man inte trodde fanns där. Personen som inte förstår en alls, börjar tjafsa o verkligen trycker ner en o tar en för det man inte är pga han inte förstår en!
Är det verkligen skit jag ska få ta?
Vad fan är det som händer i mitt liv egentligen, är jag satt på ständig otur?
Allt blev så jävla fel. Är inte redo för sånt här..


Nu ska det fan bli ändring på mig!
Jag vet ju vem jag är egentligen, hur fan kunde det bli såhär i mitt liv? Och hur fan kunde jag låta mig tryckas ner så jävla mycket av alla dessa killar i mitt liv.
Inga fler killar som beteer sig såhär konstigt, som hindrar mina drömmer, som dömmer mig, som inte litar på mig, som missuppfattar mig, som är otrogna, som ljuger, som flörtar runt, som vill ändra på mig, som är otroligt utseendefixerade.
Jag vill inte ha något med såna svin, konstiga typer o göra! Så vafan dras dom till mig för?

Jag vet vad jag vill ha!..
Synd bara att han var såhär. Kan fortfarande inte förstå hur man kan göra såhär?
Hur man kan vara en person och sedan bli en helt annan?
Hatar sånt, och då menar jag verkligen att jag Hatar sånt. Har varit med om det för många ggr i mitt liv.  Nu får det vara slut på sånt också!


Tjitjing!

Useless

Jag ger upp!..
Jag orkar inte det här längre. Allt känns så svart o hopplöst.
Allt jag gör är fel. Så jag är ju värdelös! Hur fan ska jag göra med allt?

Finns det något som är bra i mitt liv nu? Näe..
Screw everything.

Vafan blir det såhär för?
Finns det ingen där ute som förstår mig? =(
Jag saknar dig Shellsie! <3 Önskar jag hade pengarna att åka till Götet för.. Men så mycket som inte går att göra något åt pga dessa pengar som inte finns. Så sjukt less på det!
Måste verkligen bli ändring på allt. Måste ha jobb, nu! Jag vill flytta, vill bort från allt.

Jag vill ha en ny början!

Hoppas morgondagen blir bättre än den här.
Blir nog en lång promenad bort till skogen o sätta sig o tänka, har så mycket i huvudet nu. Klarar inte av fler motgångar. Måste göra något!
Önskar jag hade någon att prata med..

Fan och som plus på allt så har man skitont i nacken o axeln också, faaan! Vad har jag nu gjort? Jag vill ha massage.. ^^,

Aja, för att försöka se allt positivt så har jag ändå en perfekt Halloweenvecka att se fram emot. Club Aqua på onsdagen, Erotikmässan på fredagen o Monday Bar på lördagen.. =D yeeyh! Ska bli grymt kul. Hoppas syrran o Malin kan följa med på båda festerna. =)
Älskar verkligen Halloween. Så kuslig miljö då, och det gillar ju jag. Synd att man inte är hemma på allhelgonakvällen bara, vill ju vara på kyrkogården då. Min lilla tradition ju ^^, Menmen! Får lösa det på något sett..

--
Men tillbaka till verkligheten, ett bra tag kvar till dom roliga sakerna!
Men min verklighet vart så mycket värre nu den här dagen. Hatar det! Trodde verkligen inte det skulle bli såhär. Hur kunde det bli så fel?
Fan jag vill bara försvinna. Allt jag gör, tänker o tycker är fel! Önskar jag inte fanns..
Ingen livslust kvar alls.

Perfect?

Fan.. Dagen som varit så bra..! ='(
Hatar verkligen att det ska vara såhär. Önskar att jag inte var jag!
Känner mig så svag o värdelös. Borde inte göra såhär!

Var så lycklig och glad igår o idag.
Dansade och kände musiken ut i ådrorna. Känslan jag får är så underbar!
Och shoppade även idag med Robin, vi hade verkligen jättekul. Hittade så mycket snygga kläder och var bara tvungen att köpa allting, men ångrar att jag inte köpte ett par plagg till jag vart kär i.
Och kvällen, helt perfekt lördagskväll med en dusch efter en hektisk dag, vindruvor, morötter, dipp o brämhults, och såklart bra sällskap på datorn.
Men så avslutas allt såhär. Varför? =( Känner mig så dum..
Hatar att jag känner som jag gör.

Onda cirkeln!

Känns som mitt liv rasar samman o passerar fort förbi mig.
Vill inte ha det såhär längre. Mår otroligt dåligt! Kunde inte sluta tänka på att ringa en "psycholog" att prata med under kursen idag. Kan inte prata om något i mitt förflutna eller hur jag mår nu utan att börja gråta.
Det är så jobbigt, och det är inget jag kan stoppa heller!
Allt är en ond cirkel, som jag inte kan komma in i o ta mig igenom. Känns skönt att jag har min syster att prata med iaf! Jobbigt att ha henne så långt bort bara, hon är den enda som förstår mig just nu!
Vet inte vad jag ska göra?! Står bara still och inget händer. Hur länge ska det pågå?
Hoppas verkligen den här kursen gör något vettigt med mig så jag får ett jobb. Verkar iaf bra!
Pengarna begränsar verkligen mitt liv.. Varför ska de vara så? ='(

Hatar mitt liv så otroligt mycket just nu!
Hur länge ska det vara såhär?
Trodde det skulle bli bättre så småningom, men nu har jag mått så dåligt i så många månader att jag inte minns hur lång tid det gått längre.
Klarar inte det här själv!
All min styrka har försvunnit, som all min energi.
Vet faktist inte vad jag ska göra.. Finns ingen mening med mitt liv!

Jag känner inte igen mig alls..
Och utan pengar kan jag inte göra något som får mig glad o tänka på annat heller.
Nu är något helt fel med mitt liv.
---
Men kommer aldrig sluta drömma!
Om hur min framtid ska se ut, vad jag ska jobba med, hur killen ska vara som jag kommer vara med, vart jag kommer bo, hur min fritid kommer se ut.. Allt!
Jag ska aldrig ge upp hoppet!
Känner mig kvävd.
Vill bort! Länge..
Vill åka bort, ifrån katrineholm, mina föräldrar, allt.. Behöver något bra o roligt att fokusera på ettag.
Måste få tillbaka min styrka, glädje o energi igen. Måste vinna tillbaka hoppet!

Jag hoppas jag gör rätt nu!
Vill inte bli sviken o sårad igen..
Men kan inte sluta vara så dum. Förstår inte hur jag kunde låta mitt självförtroende gå i botten så mycket i det förflutna. Vill verkligen inte att något gammalt ska påverka mig nu. Men är så rädd att bli sårad eller lurad!
Jag vill vara glad och positiva Suzzi igen.
Vet inte vad jag ska göra. Känner mig så värdelös. Vill inte förlora det enda som får mig glad o tänka positivt! Men är rädd att jag kommer göra det pga hur jag låtit allt gammalt påverka mitt tänkande o hur mitt liv ser ut nu! Fan..

Can´t help it!

Fan.. Vill inte må såhär!
Men jag vill verkligen inte leva mitt liv, vill inte vara jag! Hatar hur jag känner, hatar det jag gör, hatar hur jag reagerar, finns nog inget med mig jag gillar.
Klarar nog inte av det här!
Saknar verkligen dig Charline. Du är min  bästa kompis! Hatar att bo såhär långt ifrån dig, behöver dig verkligen nu!
Vill bara försvinna!

Behöver verkligen något bra i mitt liv nu! Fan ge mig ett jobb, jag kan jobba dygnet runt, vill sluta tänka på allt.

Come on!

Okej, då var lördagen avklarad också. Och kan informera att idag, lördag den 27e september så föddes Kevin, en liten busunge som en stolt Emelie fick. =) Längtar tills jag får träffa honom. Hoppas all lycka i världen till er! <3

Och ikväll ska man väl försöka vända tillbaka dygnet någelunda iaf. Ska ju upp tidigt på måndag, usch! Fasar för det, ångrar nu att jag ville gå med i den där kursen. Känns som den inte kommer ge så mycket ändå!
Aja, hoppas jag lyckas fixa jobb fort nu på egen hand så jag slipper den. Kommer absolut kännas som skola igen, gå till någe ställe varenda dag o inte göra ett dugg nytta o få skit drygt med pengar i slutet av månaden. =S Kan ju inte vara bättre liknelse. Men man vet ju aldrig, dom kan ju komma med något vettigt. Inte för jag tror dom kommer ge mig mitt drömjobb direkt, inte så att dom kan betala en bartender kurs eller säljarutbildning precis.
Usch, hatar att vara så negativ men kan inte rå för det. Hatar verkligen att inte göra ett skit på dagarna, vara helt jävla pank o dessutom vara sjuk så man knappt får röra på sig! Åhh, hatar mitt liv nu verkligen!
Vill bara få ordning på allt nu så man kan börja leva någon gång.

Hade det inte varit för honom o festerna så hade jag nog vart totalt nerdeppad nu, inga problem!
=/

Jaja, denna vecka bjuder ju iaf på något.
Kurs helvetet på måndag, och förhoppningsvis inte varenda dag denna vecka.
Inventera på Åhléns på torsdag.
Club Session i Linköping på fredag, och förhoppningsvis plåtning också! Vill verkligen plåta nu alltså, och Gustaf har man ju blivit fotad av förr så det blir bra det. Behöver verkligen nya bilder! Blir tokig.. Känner mig dock inte i form än, menmen, bara jag blir nöjd med bilderna så!  =)

Så trött på mig själv nu bara! Vet vad jag vill med allt, hur jag vill ha det, men hur fan ska jag få det?
Känns som det är nu jag ska jobba med det jag vill jobba med och när jag väl lyckas ta mig in i det så kommer jag få frågan "varför börja du inte med det här tidigare?" Hatar det..
Och så finns det ju annat också förutom jobb!
Som t.ex vill skaffa eget place nu på många sett, om det så bara blir en lya i katrineholm, fine! Bara jag får min egna yta o mitt egna liv utan föräldrarnas syn på allt.
Känner mig fortfarande som 15 när jag bor hemma o utan jobb.


--<- @
*Längtar*




Tidigare inlägg
RSS 2.0