Förstår inte varför man måste känna vissa saker i livet. Vissa känslor är egentligen helt onödiga.

Idag har varit en riktig tänkardag, tankarna snurrar och det blir inte bättre när man lyssnar på Trance. Hittade två gamla trance skivor från -00 och -01.
Dessto mer man egentligen bara sitter och tänker dessto mer förvirrad blir man.
Jag vill bara stå på ett dansgolv och blunda, känna basen i kroppen och se blinkande lampor i musikens vågor. Låta tankarna försvinna o drömmarna sväva. Njuta av ögonblicket och stanna kvar i det.

Jag vill inte ha några komplikationer, men dom går inte att undgå på något sätt. Och ju mer jag tänker att jag ska ta den lätta vägen ut ur allt så blir det bara svårare, kommer jag göra fel?
Hatar att känna som jag gör nu, vet inte om det bara är idag eller om det fortsätter.. Hatar att vara så skör, känns som jag lätt glider iväg och låter allt passera.

Är det något jag borde veta?
Känns som jag dras med i något som jag varit med om tidigare, något som jag gärna håller mig utanför, som jag verkligen inte vill vara med om igen.

Såhär ska det inte vara..

---